🏠 > 🏛️ > MN-q   
+

MN 130 Deva-dūta: Messengers of the Gods

pic for POJ



(derived from B. Sujato 2018/12) (摘自B. Sujato 2018/12)
Evaṃ me sutaṃ—​ So I have heard. 我曾听闻。
ekaṃ samayaṃ bhagavā sāvatthiyaṃ viharati jetavane anāthapiṇḍikassa ārāme. At one time the Buddha was staying near Sāvatthī in Jeta’s Grove, Anāthapiṇḍika’s monastery. 有一次,佛陀住在舍卫城附近的祇树给孤独园。
Tatra kho bhagavā bhikkhū āmantesi: There the Buddha addressed the monks: 在那里,佛陀对比丘们说:
“bhikkhavo”ti. “monks!” “比丘们!”
“Bhadante”ti te bhikkhū bhagavato paccassosuṃ. “Venerable sir,” they replied. “尊者,”他们回答。
Bhagavā etadavoca: The Buddha said this: 佛陀这样说:

130.0 – (simile of doorway with people ↔ Buddha’s divine eye seeing beings go to hell)

“Seyyathāpi, bhikkhave, dve agārā sadvārā, tattha cakkhumā puriso majjhe ṭhito passeyya manusse gehaṃ pavisantepi nikkhamantepi anucaṅkamantepi anuvicarantepi; “monks, suppose there were two houses with doors. A person with good eyesight standing in between them would see people entering and leaving a house and wandering to and fro. “比丘们,假设有两扇门的两座房子。一个视力良好的人站在两座房子之间,会看到人们进出房子,来回走动。
evameva kho ahaṃ, bhikkhave, dibbena cakkhunā visuddhena atikkantamānusakena satte passāmi cavamāne upapajjamāne hīne paṇīte suvaṇṇe dubbaṇṇe, sugate duggate yathākammūpage satte pajānāmi: ‘ime vata bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṃ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṃ maraṇā sugatiṃ saggaṃ lokaṃ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyasucaritena samannāgatā vacīsucaritena samannāgatā manosucaritena samannāgatā ariyānaṃ anupavādakā sammādiṭṭhikā sammādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṃ maraṇā manussesu upapannā. Ime vata bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṃ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṃ maraṇā pettivisayaṃ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṃ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṃ maraṇā tiracchānayoniṃ upapannā. Ime vā pana bhonto sattā kāyaduccaritena samannāgatā vacīduccaritena samannāgatā manoduccaritena samannāgatā ariyānaṃ upavādakā micchādiṭṭhikā micchādiṭṭhikammasamādānā; te kāyassa bhedā paraṃ maraṇā apāyaṃ duggatiṃ vinipātaṃ nirayaṃ upapannā’ti. In the same way, with clairvoyance that is purified and superhuman, I see sentient beings passing away and being reborn—inferior and superior, beautiful and ugly, in a good place or a bad place. I understand how sentient beings are reborn according to their deeds. ‘These dear beings did good things by way of body, speech, and mind. They never spoke ill of the noble ones; they had right view; and they chose to act out of that right view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in a good place, a heavenly realm, or among humans. These dear beings did bad things by way of body, speech, and mind. They spoke ill of the noble ones; they had wrong view; and they chose to act out of that wrong view. When their body breaks up, after death, they’re reborn in the ghost realm, the animal realm, or in a lower realm, a bad destination, a world of misery, hell.’ 同样地,我以清净超人的天眼通,看见众生逝去和再生——低劣的和高贵的,美丽的和丑陋的,在好的地方或坏的地方。我理解众生如何根据他们的业力而再生。‘这些亲爱的众生通过身体、言语和思想做了善事。他们从不说圣者的坏话;他们有正见;他们选择按照正见行事。当他们的身体崩坏,死后,他们投生到好的地方,天界,或者人类之中。这些亲爱的众生通过身体、言语和思想做了坏事。他们说圣者的坏话;他们有邪见;他们选择按照邪见行事。当他们的身体崩坏,死后,他们投生到饿鬼道、畜生道,或更低的境界,一个恶趣,一个苦恼的世界,地狱。’

130.1 – (first messenger: baby collapsed in own feces)

Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā nānābāhāsu gahetvā yamassa rañño dassenti: Then the wardens of hell take them by the arms and present them to King Yama, saying: 然后地狱的看守抓住他们的手臂,把他们呈献给阎罗王,说:
‘ayaṃ, deva, puriso amatteyyo apetteyyo asāmañño abrāhmañño, na kule jeṭṭhāpacāyī. ‘Your Majesty, this person did not pay due respect to their mother and father, ascetics and brahmins, or honor the elders in the family. “陛下,这个人没有尽孝父母,尊敬沙门婆罗门,也没有敬重家族中的长辈。
Imassa devo daṇḍaṃ paṇetū’ti. May Your Majesty punish them!’ 愿陛下惩罚他们!”
Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā paṭhamaṃ devadūtaṃ samanuyuñjati samanugāhati samanubhāsati: Then King Yama pursues, presses, and grills them about the first messenger of the gods. 于是阎罗王追问、逼问、审问他们关于第一位天神使者。
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu paṭhamaṃ devadūtaṃ pātubhūtan’ti? ‘Mister, did you not see the first messenger of the gods that appeared among human beings?’ “先生,你没有看见出现在人间的第一位天神使者吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāddasaṃ, bhante’ti. ‘I saw nothing, sir.’ “先生,我什么都没看见。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu daharaṃ kumāraṃ mandaṃ uttānaseyyakaṃ sake muttakarīse palipannaṃ semānan’ti? ‘Mister, did you not see among human beings a little baby collapsed in their own urine and feces?’ “先生,你没有在人间看见一个婴儿,全身沾满了自己的尿和粪便吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘addasaṃ, bhante’ti. ‘I saw that, sir.’ “先生,我看见了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, tassa te viññussa sato mahallakassa na etadahosi— ‘Mister, did it not occur to you—being sensible and mature— “先生,你没有想过吗——既然你明智成熟——
ahampi khomhi jātidhammo, jātiṃ anatīto. Handāhaṃ kalyāṇaṃ karomi kāyena vācāya manasā’ti? “I, too, am liable to be born. I’m not exempt from rebirth. I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’ ‘我也会出生。我无法避免再生。我最好在身体、言语和思想上行善’?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāsakkhissaṃ, bhante, pamādassaṃ, bhante’ti. ‘I couldn’t, sir. I was negligent.’ “先生,我做不到。我疏忽了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. ‘Mister, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. “先生,因为你疏忽了,你没有在身体、言语和思想上行善。
Taggha tvaṃ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṃ pamattaṃ. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. 那么,他们一定会根据你的疏忽来惩罚你。
Taṃ kho pana te etaṃ pāpakammaṃ neva mātarā kataṃ na pitarā kataṃ na bhātarā kataṃ na bhaginiyā kataṃ na mittāmaccehi kataṃ na ñātisālohitehi kataṃ na samaṇabrāhmaṇehi kataṃ na devatāhi kataṃ, tayāvetaṃ pāpakammaṃ kataṃ, tvaññevetassa vipākaṃ paṭisaṃvedissasī’ti. (1) That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ 那恶业不是你母亲、父亲、兄弟姐妹所为。也不是朋友和同事、亲戚和家人、沙门和婆罗门,或诸天神所为。那恶业是你独自所为,你将独自承受其果报。”

130.2 – (second messenger: elderly women bent over trembling)

Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā paṭhamaṃ devadūtaṃ samanuyuñjitvā samanugāhitvā samanubhāsitvā dutiyaṃ devadūtaṃ samanuyuñjati samanugāhati samanubhāsati: Then King Yama grills them about the second messenger of the gods. 然后阎罗王审问他们关于第二位天神使者。
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu dutiyaṃ devadūtaṃ pātubhūtan’ti? ‘Mister, did you not see the second messenger of the gods that appeared among human beings?’ “先生,你没有看见出现在人间的第二位天神使者吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāddasaṃ, bhante’ti. ‘I saw nothing, sir.’ “先生,我什么都没看见。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu itthiṃ vā purisaṃ vā () jiṇṇaṃ gopānasivaṅkaṃ bhoggaṃ daṇḍaparāyanaṃ pavedhamānaṃ gacchantaṃ āturaṃ gatayobbanaṃ khaṇḍadantaṃ palitakesaṃ vilūnaṃ khalitasiraṃ valinaṃ tilakāhatagattan’ti? ‘Mister, did you not see among human beings an elderly woman or a man—eighty, ninety, or a hundred years old—bent double, crooked, leaning on a staff, trembling as they walk, ailing, past their prime, with teeth broken, hair grey and scanty or bald, skin wrinkled, and limbs blotchy?’ “先生,你没有在人间看见一个老年妇女或男子——八十、九十或一百岁——驼背、弯腰、拄着拐杖、颤抖着走路、生病、年华已逝、牙齿破损、头发灰白稀疏或秃头、皮肤布满皱纹、四肢斑驳吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘addasaṃ, bhante’ti. ‘I saw that, sir.’ “先生,我看见了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, tassa te viññussa sato mahallakassa na etadahosi— ‘Mister, did it not occur to you—being sensible and mature— “先生,你没有想过吗——既然你明智成熟——
ahampi khomhi jarādhammo, jaraṃ anatīto. Handāhaṃ kalyāṇaṃ karomi kāyena vācāya manasā’ti? “I, too, am liable to grow old. I’m not exempt from old age. I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’ ‘我也会变老。我无法避免衰老。我最好在身体、言语和思想上行善’?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāsakkhissaṃ, bhante, pamādassaṃ, bhante’ti. ‘I couldn’t, sir. I was negligent.’ “先生,我做不到。我疏忽了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. ‘Mister, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. “先生,因为你疏忽了,你没有在身体、言语和思想上行善。
Taggha tvaṃ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṃ pamattaṃ. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. 那么,他们一定会根据你的疏忽来惩罚你。
Taṃ kho pana te etaṃ pāpakammaṃ neva mātarā kataṃ na pitarā kataṃ na bhātarā kataṃ na bhaginiyā kataṃ na mittāmaccehi kataṃ na ñātisālohitehi kataṃ na samaṇabrāhmaṇehi kataṃ na devatāhi kataṃ, tayāvetaṃ pāpakammaṃ kataṃ, tvaññevetassa vipākaṃ paṭisaṃvedissasī’ti. (2) That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ 那恶业不是你母亲、父亲、兄弟姐妹所为。也不是朋友和同事、亲戚和家人、沙门和婆罗门,或诸天神所为。那恶业是你独自所为,你将独自承受其果报。”

130.3 – (third messenger: old man gravely ill )

Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā dutiyaṃ devadūtaṃ samanuyuñjitvā samanugāhitvā samanubhāsitvā tatiyaṃ devadūtaṃ samanuyuñjati samanugāhati samanubhāsati: Then King Yama grills them about the third messenger of the gods. 然后阎罗王审问他们关于第三位天神使者。
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu tatiyaṃ devadūtaṃ pātubhūtan’ti? ‘Mister, did you not see the third messenger of the gods that appeared among human beings?’ “先生,你没有看见出现在人间的第三位天神使者吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāddasaṃ, bhante’ti. ‘I saw nothing, sir.’ “先生,我什么都没看见。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu itthiṃ vā purisaṃ vā ābādhikaṃ dukkhitaṃ bāḷhagilānaṃ sake muttakarīse palipannaṃ semānaṃ aññehi vuṭṭhāpiyamānaṃ aññehi saṃvesiyamānan’ti? ‘Mister, did you not see among human beings a woman or a man, sick, suffering, gravely ill, collapsed in their own urine and feces, being picked up by some and put down by others?’ “先生,你没有在人间看见一个生病、受苦、重病缠身的女人或男人,倒在自己的尿和粪便中,被一些人扶起,又被另一些人放下吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘addasaṃ, bhante’ti. ‘I saw that, sir.’ “先生,我看见了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, tassa te viññussa sato mahallakassa na etadahosi— ‘Mister, did it not occur to you—being sensible and mature— “先生,你没有想过吗——既然你明智成熟——
ahampi khomhi byādhidhammo, byādhiṃ anatīto. “I, too, am liable to become sick. I’m not exempt from sickness. I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’ ‘我也会生病。我无法避免疾病。我最好在身体、言语和思想上行善’?”
Handāhaṃ kalyāṇaṃ karomi kāyena vācāya manasā’ti? So evamāha: He says: 他说:
‘nāsakkhissaṃ, bhante, pamādassaṃ, bhante’ti. ‘I couldn’t, sir. I was negligent.’ “先生,我做不到。我疏忽了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. ‘Mister, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. “先生,因为你疏忽了,你没有在身体、言语和思想上行善。
Taggha tvaṃ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṃ pamattaṃ. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. 那么,他们一定会根据你的疏忽来惩罚你。
Taṃ kho pana te etaṃ pāpakammaṃ neva mātarā kataṃ na pitarā kataṃ na bhātarā kataṃ na bhaginiyā kataṃ na mittāmaccehi kataṃ na ñātisālohitehi kataṃ na samaṇabrāhmaṇehi kataṃ na devatāhi kataṃ, tayāvetaṃ pāpakammaṃ kataṃ, tvaññevetassa vipākaṃ paṭisaṃvedissasī’ti. (3) That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ 那恶业不是你母亲、父亲、兄弟姐妹所为。也不是朋友和同事、亲戚和家人、沙门和婆罗门,或诸天神所为。那恶业是你独自所为,你将独自承受其果报。”

130.4 – (fourth messenger: kings punishing bandits )

Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā tatiyaṃ devadūtaṃ samanuyuñjitvā samanugāhitvā samanubhāsitvā catutthaṃ devadūtaṃ samanuyuñjati samanugāhati samanubhāsati: Then King Yama grills them about the fourth messenger of the gods. 然后阎罗王审问他们关于第四位天神使者。
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu catutthaṃ devadūtaṃ pātubhūtan’ti? ‘Mister, did you not see the fourth messenger of the gods that appeared among human beings?’ “先生,你没有看见出现在人间的第四位天神使者吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāddasaṃ, bhante’ti. ‘I saw nothing, sir.’ “先生,我什么都没看见。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu rājāno coraṃ āgucāriṃ gahetvā vividhā kammakāraṇā kārente— ‘Mister, did you not see among human beings when the rulers arrested a bandit, a criminal, and subjected them to various punishments— “先生,你没有在人间看见统治者逮捕了一个强盗、一个罪犯,并对他们施以各种惩罚吗——
kasāhipi tāḷente vettehipi tāḷente addhadaṇḍakehipi tāḷente hatthampi chindante pādampi chindante hatthapādampi chindante kaṇṇampi chindante nāsampi chindante kaṇṇanāsampi chindante bilaṅgathālikampi karonte saṅkhamuṇḍikampi karonte rāhumukhampi karonte jotimālikampi karonte hatthapajjotikampi karonte erakavattikampi karonte cīrakavāsikampi karonte eṇeyyakampi karonte baḷisamaṃsikampi karonte kahāpaṇikampi karonte khārāpatacchikampi karonte palighaparivattikampi karonte palālapīṭhakampi karonte tattenapi telena osiñcante sunakhehipi khādāpente jīvantampi sūle uttāsente asināpi sīsaṃ chindante’ti? whipping, caning, and clubbing; cutting off hands or feet, or both; cutting off ears or nose, or both; the ‘porridge pot’, the ‘shell-shave’, the ‘demon’s mouth’, the ‘garland of fire’, the ‘burning hand’, the ‘grass blades’, the ‘bark dress’, the ‘antelope’, the ‘meat hook’, the ‘coins’, the ‘acid pickle’, the ‘twisting bar’, the ‘straw mat’; being splashed with hot oil, being fed to the dogs, being impaled alive, and being beheaded?’ 鞭打、杖打和棍打;斩断手或脚,或两者兼而有之;斩断耳朵或鼻子,或两者兼而有之;‘粥锅’、‘贝壳剃刀’、‘恶魔之口’、‘火环’、‘燃烧之手’、‘草叶’、‘树皮衣’、‘羚羊’、‘肉钩’、‘硬币’、‘酸腌菜’、‘扭曲棒’、‘草席’;被热油泼溅,被喂狗,被活活刺穿,以及被斩首?”
So evamāha: He says: 他说:
‘addasaṃ, bhante’ti. ‘I saw that, sir.’ “先生,我看见了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, tassa te viññussa sato mahallakassa na etadahosi— ‘Mister, did it not occur to you—being sensible and mature— “先生,你没有想过吗——既然你明智成熟——
ye kira, bho, pāpakāni kammāni karonti te diṭṭheva dhamme evarūpā vividhā kammakāraṇā karīyanti, kimaṅgaṃ pana parattha. Handāhaṃ kalyāṇaṃ karomi kāyena vācāya manasā’ti? that if someone who does bad deeds receives such punishment in the present life, what must happen to them in the next; I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’ 如果一个做坏事的人今生受到这种惩罚,那么来世会发生什么;我最好在身体、言语和思想上行善’?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāsakkhissaṃ, bhante, pamādassaṃ, bhante’ti. ‘I couldn’t, sir. I was negligent.’ “先生,我做不到。我疏忽了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. ‘Mister, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. “先生,因为你疏忽了,你没有在身体、言语和思想上行善。
Taggha tvaṃ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṃ pamattaṃ. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. 那么,他们一定会根据你的疏忽来惩罚你。
Taṃ kho pana te etaṃ pāpakammaṃ neva mātarā kataṃ na pitarā kataṃ na bhātarā kataṃ na bhaginiyā kataṃ na mittāmaccehi kataṃ na ñātisālohitehi kataṃ na samaṇabrāhmaṇehi kataṃ na devatāhi kataṃ, tayāvetaṃ pāpakammaṃ kataṃ, tvaññevetassa vipākaṃ paṭisaṃvedissasī’ti. (4) That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ 那恶业不是你母亲、父亲、兄弟姐妹所为。也不是朋友和同事、亲戚和家人、沙门和婆罗门,或诸天神所为。那恶业是你独自所为,你将独自承受其果报。”

130.5 – (fifth messenger: corpse of man or woman)

Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā catutthaṃ devadūtaṃ samanuyuñjitvā samanugāhitvā samanubhāsitvā pañcamaṃ devadūtaṃ samanuyuñjati samanugāhati samanubhāsati: Then King Yama grills them about the fifth messenger of the gods. 然后阎罗王审问他们关于第五位天神使者。
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu pañcamaṃ devadūtaṃ pātubhūtan’ti? ‘Mister, did you not see the fifth messenger of the gods that appeared among human beings?’ “先生,你没有看见出现在人间的第五位天神使者吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāddasaṃ, bhante’ti. ‘I saw nothing, sir.’ “先生,我什么都没看见。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, na tvaṃ addasa manussesu itthiṃ vā purisaṃ vā ekāhamataṃ vā dvīhamataṃ vā tīhamataṃ vā uddhumātakaṃ vinīlakaṃ vipubbakajātan’ti? ‘Mister, did you not see among human beings a woman or a man, dead for one, two, or three days, bloated, livid, and festering?’ “先生,你没有在人间看见一个女人或一个男人,死去一、二或三天,身体肿胀、发紫、腐烂吗?”
So evamāha: He says: 他说:
‘addasaṃ, bhante’ti. ‘I saw that, sir.’ “先生,我看见了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, tassa te viññussa sato mahallakassa na etadahosi— ‘Mister, did it not occur to you—being sensible and mature— “先生,你没有想过吗——既然你明智成熟——
ahampi khomhi maraṇadhammo, maraṇaṃ anatīto. Handāhaṃ kalyāṇaṃ karomi kāyena vācāya manasā’ti? “I, too, am liable to die. I’m not exempt from death. I’d better do good by way of body, speech, and mind”?’ ‘我也会死。我无法避免死亡。我最好在身体、言语和思想上行善’?”
So evamāha: He says: 他说:
‘nāsakkhissaṃ, bhante, pamādassaṃ, bhante’ti. ‘I couldn’t, sir. I was negligent.’ “先生,我做不到。我疏忽了。”


Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā evamāha: Then King Yama says: 于是阎罗王说:
‘ambho purisa, pamādavatāya na kalyāṇamakāsi kāyena vācāya manasā. ‘Mister, because you were negligent, you didn’t do good by way of body, speech, and mind. “先生,因为你疏忽了,你没有在身体、言语和思想上行善。
Taggha tvaṃ, ambho purisa, tathā karissanti yathā taṃ pamattaṃ. Well, they’ll definitely punish you to fit your negligence. 那么,他们一定会根据你的疏忽来惩罚你。
Taṃ kho pana te etaṃ pāpakammaṃ neva mātarā kataṃ na pitarā kataṃ na bhātarā kataṃ na bhaginiyā kataṃ na mittāmaccehi kataṃ na ñātisālohitehi kataṃ na samaṇabrāhmaṇehi kataṃ na devatāhi kataṃ, tayāvetaṃ pāpakammaṃ kataṃ, tvaññevetassa vipākaṃ paṭisaṃvedissasī’ti. (5) That bad deed wasn’t done by your mother, father, brother, or sister. It wasn’t done by friends and colleagues, by relatives and kin, by ascetics and brahmins, or by the deities. That bad deed was done by you alone, and you alone will experience the result.’ 那恶业不是你母亲、父亲、兄弟姐妹所为。也不是朋友和同事、亲戚和家人、沙门和婆罗门,或诸天神所为。那恶业是你独自所为,你将独自承受其果报。”

+

130.6 – (wardens of hell punish them with the five-fold crucifixion.)

Tamenaṃ, bhikkhave, yamo rājā pañcamaṃ devadūtaṃ samanuyuñjitvā samanugāhitvā samanubhāsitvā tuṇhī hoti. Then, after grilling them about the fifth messenger of the gods, King Yama falls silent. 然后,在审问完关于第五位天神使者之后,阎罗王沉默了。
Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā pañcavidhabandhanaṃ nāma kammakāraṇaṃ karonti— Then the wardens of hell punish them with the five-fold crucifixion. 然后地狱的看守用五刑折磨他们。
tattaṃ ayokhilaṃ hatthe gamenti, tattaṃ ayokhilaṃ dutiye hatthe gamenti, tattaṃ ayokhilaṃ pāde gamenti, tattaṃ ayokhilaṃ dutiye pāde gamenti, tattaṃ ayokhilaṃ majjheurasmiṃ gamenti. They drive red-hot stakes through the hands and feet, and another in the middle of the chest. 他们把烧红的木桩钉进手脚,另一根钉在胸口。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。
Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā saṃvesetvā kuṭhārīhi tacchanti … pe … Then the wardens of hell throw them down and hack them with axes. … 然后地狱的看守把他们扔下去,用斧头砍他们。……
tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā uddhampādaṃ adhosiraṃ gahetvā vāsīhi tacchanti … pe … They hang them upside-down and hack them with hatchets. … 他们把他们倒挂起来,用短柄斧砍他们。……
tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā rathe yojetvā ādittāya pathaviyā sampajjalitāya sajotibhūtāya sārentipi, paccāsārentipi … pe … They harness them to a chariot, and drive them back and forth across burning ground, blazing and glowing. … 他们把他们套在战车上,在燃烧、炽热、发光的地面上来回驱赶。……
tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā mahantaṃ aṅgārapabbataṃ ādittaṃ sampajjalitaṃ sajotibhūtaṃ āropentipi oropentipi … pe … They make them climb up and down a huge mountain of burning coals, blazing and glowing. … 他们让他们爬上爬下巨大的、燃烧、炽热、发光的煤山。……
tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā uddhampādaṃ adhosiraṃ gahetvā tattāya lohakumbhiyā pakkhipanti ādittāya sampajjalitāya sajotibhūtāya. Then the wardens of hell turn them upside down and throw them in a red-hot copper pot, burning, blazing, and glowing. 然后地狱的看守把他们倒过来,扔进一个烧红的铜锅,锅里燃烧、炽热、发光。
So tattha pheṇuddehakaṃ paccati.
So tattha pheṇuddehakaṃ paccamāno sakimpi uddhaṃ gacchati, sakimpi adho gacchati, sakimpi tiriyaṃ gacchati. There they’re seared in boiling scum, and they’re swept up and down and round and round. 在那里,他们在沸腾的浮渣中被灼烧,他们被上上下下、来来回回地扫动。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。
Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā mahāniraye pakkhipanti. Then the wardens of hell toss them into the Great Hell. 然后地狱的看守把他们扔进大地狱。
So kho pana, bhikkhave, mahānirayo— Now, about that Great Hell: 现在,关于那个大地狱:


Catukkaṇṇo catudvāro, ‘Four are its corners, four its doors, ‘它有四个角,四扇门,
vibhatto bhāgaso mito; divided into measured parts. 分成等份。
Ayopākārapariyanto, Surrounded by an iron wall, 四周是铁墙,
ayasā paṭikujjito. of iron is its roof. 屋顶也是铁的。


Tassa ayomayā bhūmi, The ground is even made of iron, 地面也是铁做的,
jalitā tejasāyutā; it burns with fierce fire. 它燃烧着熊熊烈火。
Samantā yojanasataṃ, The heat forever radiates 热量永远辐射
pharitvā tiṭṭhati sabbadā. a hundred leagues around.’ 方圆百里。’


Tassa kho pana, bhikkhave, mahānirayassa puratthimāya bhittiyā acci uṭṭhahitvā pacchimāya bhittiyā paṭihaññati, pacchimāya bhittiyā acci uṭṭhahitvā puratthimāya bhittiyā paṭihaññati, uttarāya bhittiyā acci uṭṭhahitvā dakkhiṇāya bhittiyā paṭihaññati, dakkhiṇāya bhittiyā acci uṭṭhahitvā uttarāya bhittiyā paṭihaññati, heṭṭhā acci uṭṭhahitvā upari paṭihaññati, uparito acci uṭṭhahitvā heṭṭhā paṭihaññati. Now in the Great Hell, flames surge out of the walls and crash into the opposite wall: from east to west, from west to east, from north to south, from south to north, from bottom to top, from top to bottom. 现在,在大地狱中,火焰从墙壁中涌出,撞向对面的墙壁:从东到西,从西到东,从南到北,从北到南,从下到上,从上到下。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Hoti kho so, bhikkhave, samayo yaṃ kadāci karahaci dīghassa addhuno accayena tassa mahānirayassa puratthimaṃ dvāraṃ apāpurīyati. There comes a time when, after a very long period has passed, the eastern gate of the Great Hell is opened. 当很长一段时间过去后,大地狱的东门打开了。
So tattha sīghena javena dhāvati. So they run there as fast as they can. 于是他们尽可能快地跑过去。
Tassa sīghena javena dhāvato chavimpi ḍayhati, cammampi ḍayhati, maṃsampi ḍayhati, nhārumpi ḍayhati, aṭṭhīnipi sampadhūpāyanti, ubbhataṃ tādisameva hoti. And as they run, their outer skin, inner skin, flesh, and sinews burn and even their bones smoke. Such is their escape; 当他们奔跑时,他们的外皮、内皮、肌肉、筋腱都被烧焦了,甚至骨头都冒烟了。这就是他们的逃脱;
Yato ca kho so, bhikkhave, bahusampatto hoti, atha taṃ dvāraṃ pidhīyati. but when they’ve managed to make it most of the way, the gate is slammed shut. 但当他们刚跑出大半的时候,门就被猛地关上了。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Hoti kho so, bhikkhave, samayo yaṃ kadāci karahaci dīghassa addhuno accayena tassa mahānirayassa pacchimaṃ dvāraṃ apāpurīyati … pe … There comes a time when, after a very long period has passed, the western gate … 当很长一段时间过去后,大地狱的西门……
uttaraṃ dvāraṃ apāpurīyati … pe … northern gate … 北门……
dakkhiṇaṃ dvāraṃ apāpurīyati. southern gate of the Great hell is opened. 南门打开了。
So tattha sīghena javena dhāvati. So they run there as fast as they can. 于是他们尽可能快地跑过去。
Tassa sīghena javena dhāvato chavimpi ḍayhati, cammampi ḍayhati, maṃsampi ḍayhati, nhārumpi ḍayhati, aṭṭhīnipi sampadhūpāyanti, ubbhataṃ tādisameva hoti. And as they run, their outer skin, inner skin, flesh, and sinews burn and even their bones smoke. Such is their escape; 当他们奔跑时,他们的外皮、内皮、肌肉、筋腱都被烧焦了,甚至骨头都冒烟了。这就是他们的逃脱;
Yato ca kho so, bhikkhave, bahusampatto hoti, atha taṃ dvāraṃ pidhīyati. but when they’ve managed to make it most of the way, the gate is slammed shut. 但当他们刚跑出大半的时候,门就被猛地关上了。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Hoti kho so, bhikkhave, samayo yaṃ kadāci karahaci dīghassa addhuno accayena tassa mahānirayassa puratthimaṃ dvāraṃ apāpurīyati. There comes a time when, after a very long period has passed, the eastern gate of the Great Hell is opened. 当很长一段时间过去后,大地狱的东门打开了。
So tattha sīghena javena dhāvati. So they run there as fast as they can. 于是他们尽可能快地跑过去。
Tassa sīghena javena dhāvato chavimpi ḍayhati, cammampi ḍayhati, maṃsampi ḍayhati, nhārumpi ḍayhati, aṭṭhīnipi sampadhūpāyanti, ubbhataṃ tādisameva hoti. And as they run, their outer skin, inner skin, flesh, and sinews burn and even their bones smoke. Such is their escape; 当他们奔跑时,他们的外皮、内皮、肌肉、筋腱都被烧焦了,甚至骨头都冒烟了。这就是他们的逃脱;
So tena dvārena nikkhamati. and they make it out that door. 他们从那扇门出去了。


Tassa kho pana, bhikkhave, mahānirayassa samanantarā sahitameva mahanto gūthanirayo. Immediately adjacent to the Great Hell is the vast Dung Hell. 紧邻大地狱的是广阔的粪便地狱。
So tattha patati. And that’s where they fall. 他们就落到那里。
Tasmiṃ kho pana, bhikkhave, gūthaniraye sūcimukhā pāṇā chaviṃ chindanti, chaviṃ chetvā cammaṃ chindanti, cammaṃ chetvā maṃsaṃ chindanti, maṃsaṃ chetvā nhāruṃ chindanti, nhāruṃ chetvā aṭṭhiṃ chindanti, aṭṭhiṃ chetvā aṭṭhimiñjaṃ khādanti. In that Dung Hell there are needle-mouthed creatures that bore through the outer skin, the inner skin, the flesh, sinews, and bones, until they reach the marrow and devour it. 在那粪便地狱里,有一种针嘴生物,它们会钻透外皮、内皮、肌肉、筋腱和骨头,直到它们到达骨髓并将其吞噬。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. (1) And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Tassa kho pana, bhikkhave, gūthanirayassa samanantarā sahitameva mahanto kukkulanirayo. Immediately adjacent to the Dung Hell is the vast Hell of Hot Coals. 紧邻粪便地狱的是广阔的炽热煤炭地狱。
So tattha patati. And that’s where they fall. 他们就落到那里。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. (2) And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Tassa kho pana, bhikkhave, kukkulanirayassa samanantarā sahitameva mahantaṃ simbalivanaṃ uddhaṃ yojanamuggataṃ soḷasaṅgulakaṇṭakaṃ ādittaṃ sampajjalitaṃ sajotibhūtaṃ. Immediately adjacent to the Hell of Hot Coals is the vast Hell of the Red Silk-Cotton Wood. It’s a league high, full of sixteen-inch thorns, burning, blazing, and glowing. 紧邻炽热煤炭地狱的是广阔的红木棉树地狱。它有一里格高,长满了一英尺长的荆棘,燃烧、炽热、发光。
Tattha āropentipi oropentipi. And there they make them climb up and down. 他们让他们爬上爬下。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. (3) And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Tassa kho pana, bhikkhave, simbalivanassa samanantarā sahitameva mahantaṃ asipattavanaṃ. Immediately adjacent to the Hell of the Red Silk-Cotton Wood is the vast Hell of the Sword-Leaf Trees. 紧邻红木棉树地狱的是广阔的剑叶树地狱。
So tattha pavisati. They enter that. 他们进入那里。
Tassa vāteritāni pattāni patitāni hatthampi chindanti, pādampi chindanti, hatthapādampi chindanti, kaṇṇampi chindanti, nāsampi chindanti, kaṇṇanāsampi chindanti. There the fallen leaves blown by the wind cut their hands, feet, both hands and feet; they cut their ears, nose, both ears and nose. 在那里,被风吹落的叶子割伤他们的手、脚,或手脚俱伤;割伤他们的耳朵、鼻子,或耳朵鼻子俱伤。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. (4) And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Tassa kho pana, bhikkhave, asipattavanassa samanantarā sahitameva mahatī khārodakā nadī. Immediately adjacent to the Hell of the Sword-Leaf Trees is the vast Acid Hell. 紧邻剑叶树地狱的是广阔的酸液地狱。
So tattha patati. And that’s where they fall. 他们就落到那里。
So tattha anusotampi vuyhati, paṭisotampi vuyhati, anusotapaṭisotampi vuyhati. There they are swept upstream, swept downstream, and swept both up and down stream. 在那里,他们被向上冲,向下冲,以及上下双向冲。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. (5) And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā balisena uddharitvā thale patiṭṭhāpetvā evamāhaṃsu: Then the wardens of hell pull them out and place them on dry land, and say: 然后地狱的看守把他们拉出来,放在干燥的地上,说:
‘ambho purisa, kiṃ icchasī’ti? ‘Mister, what do you want?’ “先生,你想要什么?”
So evamāha: They say: 他们说:
‘jighacchitosmi, bhante’ti. ‘I’m hungry, sir.’ “先生,我饿了。”
Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā tattena ayosaṅkunā mukhaṃ vivaritvā ādittena sampajjalitena sajotibhūtena tattaṃ lohaguḷaṃ mukhe pakkhipanti ādittaṃ sampajjalitaṃ sajotibhūtaṃ. The wardens of hell force open their mouth with a hot iron spike—burning, blazing, glowing—and shove in a red-hot copper ball, burning, blazing, and glowing. 地狱的看守用烧红的铁刺——燃烧、炽热、发光——强行撬开他们的嘴,然后塞进一个烧红的铜球,燃烧、炽热、发光。
So tassa oṭṭhampi dahati, mukhampi dahati, kaṇṭhampi dahati, urampi dahati, antampi antaguṇampi ādāya adhobhāgā nikkhamati. It burns their lips, mouth, tongue, throat, and stomach before coming out below dragging their entrails. 它烧焦他们的嘴唇、口腔、舌头、喉咙和胃,然后从下面拖着他们的内脏出来。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。


Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā evamāhaṃsu: Then the wardens of hell say: 然后地狱的看守说:
‘ambho purisa, kiṃ icchasī’ti? ‘Mister, what do you want?’ “先生,你想要什么?”
So evamāha: They say: 他们说:
‘pipāsitosmi, bhante’ti. ‘I’m thirsty, sir.’ “先生,我渴了。”
Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā tattena ayosaṅkunā mukhaṃ vivaritvā ādittena sampajjalitena sajotibhūtena tattaṃ tambalohaṃ mukhe āsiñcanti ādittaṃ sampajjalitaṃ sajotibhūtaṃ. The wardens of hell force open their mouth with a hot iron spike—burning, blazing, glowing—and pour in molten copper, burning, blazing, and glowing. 地狱的看守用烧红的铁刺——燃烧、炽热、发光——强行撬开他们的嘴,然后倒入熔化的铜,燃烧、炽热、发光。
Taṃ tassa oṭṭhampi dahati, mukhampi dahati, kaṇṭhampi dahati, urampi dahati, antampi antaguṇampi ādāya adhobhāgā nikkhamati. It burns their lips, mouth, tongue, throat, and stomach before coming out below dragging their entrails. 它烧焦他们的嘴唇、口腔、舌头、喉咙和胃,然后从下面拖着他们的内脏出来。
So tattha dukkhā tibbā kharā kaṭukā vedanā vedeti, na ca tāva kālaṃ karoti, yāva na taṃ pāpakammaṃ byantīhoti. And there they feel painful, intense, severe, acute feelings—but they don’t die until that bad deed is eliminated. 在那里,他们感受到剧烈、强烈、严酷、极度的痛苦——但他们不死,直到那恶业消除。
Tamenaṃ, bhikkhave, nirayapālā puna mahāniraye pakkhipanti. Then the wardens of hell toss them back in the Great Hell. 然后地狱的看守把他们扔回大地狱。


Bhūtapubbaṃ, bhikkhave, yamassa rañño etadahosi: Once upon a time, King Yama thought: 从前,阎罗王曾想:
‘ye kira, bho, loke pāpakāni akusalāni kammāni karonti te evarūpā vividhā kammakāraṇā karīyanti. ‘Those who do such bad deeds in the world receive these many different punishments. “那些在世间做恶业的人会受到这些各种各样的惩罚。
Aho vatāhaṃ manussattaṃ labheyyaṃ. Tathāgato ca loke uppajjeyya arahaṃ sammāsambuddho. Tañcāhaṃ bhagavantaṃ payirupāseyyaṃ. Oh, I hope I may be reborn as a human being! And that a Realized One—a perfected one, a fully awakened Buddha—arises in the world! And that I may pay homage to the Buddha! 啊,我多么希望自己能转生为人!并且希望一位证悟者——一位阿罗汉,一位完全觉醒的佛陀——出现在世间!我能向佛陀顶礼!
So ca me bhagavā dhammaṃ deseyya. Tassa cāhaṃ bhagavato dhammaṃ ājāneyyan’ti. Then the Buddha can teach me Dhamma, so that I may understand his teaching.’ 然后佛陀可以教导我佛法,这样我就可以理解他的教导。”
Taṃ kho panāhaṃ, bhikkhave, nāññassa samaṇassa vā brāhmaṇassa vā sutvā vadāmi, api ca yadeva sāmaṃ ñātaṃ sāmaṃ diṭṭhaṃ sāmaṃ viditaṃ tadevāhaṃ vadāmī”ti. Now, I don’t say this because I’ve heard it from some other ascetic or brahmin. I only say it because I’ve known, seen, and realized it for myself.” 我这样说,不是因为我从其他沙门或婆罗门那里听来的。我这样说,只是因为我自己亲身知道、看见和证悟了。”


Idamavoca bhagavā. That is what the Buddha said. 佛陀就是这样说的。
Idaṃ vatvāna sugato athāparaṃ etadavoca satthā: Then the Holy One, the Teacher, went on to say: 然后,圣者,导师,继续说:

(verse)

“Coditā devadūtehi, “Those people who are negligent, “那些疏忽的人,
ye pamajjanti māṇavā; when warned by the gods’ messengers: 当被诸神的使者警告时:
Te dīgharattaṃ socanti, a long time they sorrow, 他们会长时间地悲伤,
hīnakāyūpagā narā. when they go to that wretched place. 当他们去到那个悲惨的地方。


Ye ca kho devadūtehi, But those good and peaceful people, 然而那些善良和平静的人,
santo sappurisā idha; when warned by the gods’ messengers, 当被诸神的使者警告时,
Coditā nappamajjanti, never neglect 从不忽视
ariyadhamme kudācanaṃ. the teaching of the noble ones. 圣者的教导。


Upādāne bhayaṃ disvā, Seeing the danger in grasping, 看到执取的危险,
jātimaraṇasambhave; the origin of birth and death, 生死的起源,
Anupādā vimuccanti, they’re freed by not grasping, 他们通过不执取而获得解脱,
jātimaraṇasaṅkhaye. with the ending of birth and death. 随着生死的终结。


Te khemappattā sukhino, Happy, they’ve come to a safe place, 他们快乐地到达安全之地,
diṭṭhadhammābhinibbutā; nirvana'd in this very life. 此生即涅槃。
Sabbaverabhayātītā, They’ve gone beyond all threats and perils, 他们超越了所有的威胁和危险,
and risen above all suffering.” and risen above all suffering.” 超越了所有的痛苦。”
sabbadukkhaṃ upaccagun”ti. sabbadukkhaṃ upaccagun”ti. sabbadukkhaṃ upaccagun”ti.


end of section [130 – MN 130 Deva-dūta: Messengers of the Gods]

§ – Vibhaṅga (expositions, analysis) Vagga

MN‍-q 131 – MN 131 Bhadd-eka-ratta: One Fine Night
MN‍-q 132 – MN 132 Ānanda-bhaddeka-ratta: Ānanda and one fine night
MN‍-q 133 – MN 133 Mahākaccāna-bhaddeka-ratta: Mahākaccāna and One Fine Night
MN‍-q 134 – MN 134 Lomasakaṅgiya-bhaddeka-ratta: Lomasakaṅgiya and one fine night
MN‍-q 135 – MN 135 Cūḷa-kamma-vibhaṅga: small [discourse on] karma analysis
MN‍-q 136 – MN 136 Mahā-kamma-vibhaṅga: big [discourse on] – karma – analysis
MN‍-q 137 – MN 137 Saḷ-āyatana-vibhaṅga: six sense fields analysis
MN‍-q 138 – MN 138 Uddesa-vibhaṅga: recitation analysis
MN‍-q 139 - MN 139 Araṇa-vibhaṅga: non-conflict-analysis
MN‍-q 140 - MN 140 Dhātu-vibhaṅga: element-analysis
MN‍-q 141 - MN 141 Sacca-vibhaṅga: truth-analysis
MN‍-q 142 – MN 142 Dakkhiṇā-vibhaṅga: The Analysis of Offerings to the Teacher