|
(derived from B. Sujato 2018/12) |
(源自B. Sujato 2018/12) |
| Maghadevasutta |
About King Makhādeva |
关于摩诃提婆王 |
| Evaṃ me sutaṃ— |
So I have heard. |
我曾这样听说: |
| ekaṃ samayaṃ bhagavā mithilāyaṃ viharati maghadevaambavane. |
At one time the Buddha was staying near Mithilā in the Makhādeva Mango Grove. |
有一次,佛陀住在婆伽国鳄鱼山,贝萨迦拉树林的鹿园里。 |
| Atha kho bhagavā aññatarasmiṃ padese sitaṃ pātvākāsi. |
Then the Buddha smiled at a certain spot. |
然后佛陀在某个地方微笑了。 |
| Atha kho āyasmato ānandassa etadahosi: |
Then Venerable Ānanda thought: |
于是,阿难尊者心想: |
| “ko nu kho hetu, ko paccayo bhagavato sitassa pātukammāya? |
“What is the cause, what is the reason why the Buddha smiled? |
“佛陀微笑的原因是什么? |
| Na akāraṇena tathāgatā sitaṃ pātukarontī”ti. |
Realized Ones do not smile for no reason.” |
觉悟者不会无缘无故地微笑。” |
| Atha kho āyasmā ānando ekaṃsaṃ cīvaraṃ katvā yena bhagavā tenañjaliṃ paṇāmetvā bhagavantaṃ etadavoca: |
Then Ānanda got up from his seat, arranged his robe over one shoulder, raised his joined palms toward the Buddha, and said: |
于是,阿难从座位上站起来,将长袍披在一肩,合掌向佛陀,说道: |
| “ko nu kho, bhante, hetu, ko paccayo bhagavato sitassa pātukammāya? |
“What is the cause, what is the reason why the Buddha smiled? |
“佛陀微笑的原因是什么? |
| Na akāraṇena tathāgatā sitaṃ pātukarontī”ti. |
Realized Ones do not smile for no reason.” |
觉悟者不会无故微笑。” |
| “Bhūtapubbaṃ, ānanda, imissāyeva mithilāyaṃ rājā ahosi maghadevo nāma dhammiko dhammarājā dhamme ṭhito mahārājā; |
“Once upon a time, Ānanda, right here in Mithilā there was a just and principled king named Makhādeva, a great king who stood by his duty. |
阿难,很久以前,就在弥提拉,有一位名叫摩诃提婆的公正正直的国王,一位恪守职责的伟大国王。 |
| dhammaṃ carati brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca; |
He justly treated brahmins and householders, and people of town and country. |
他公正地对待婆罗门和居士,以及城乡居民。 |
| uposathañca upavasati cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassa. |
And he observed the sabbath on the fourteenth, fifteenth, and eighth of the fortnight. |
他遵守每半个月的十四日、十五日和八日布萨。 |
| Atha kho, ānanda, rājā maghadevo bahūnaṃ vassānaṃ bahūnaṃ vassasatānaṃ bahūnaṃ vassasahassānaṃ accayena kappakaṃ āmantesi: |
Then, after many years, many hundred years, many thousand years had passed, King Makhādeva addressed his barber: |
然后,过了许多年,许多百年,许多千年之后,摩诃提婆王对他理发师说: |
| ‘yadā me, samma kappaka, passeyyāsi sirasmiṃ palitāni jātāni, atha me āroceyyāsī’ti. |
‘My dear barber, when you see grey hairs growing on my head, please tell me.’ |
“亲爱的理发师,当你看到我头顶长出白发时,请告诉我。” |
| ‘Evaṃ, devā’ti kho, ānanda, kappako rañño maghadevassa paccassosi. |
‘Yes, Your Majesty,’ replied the barber. |
“是的,陛下。”理发师回答。 |
| Addasā kho, ānanda, kappako bahūnaṃ vassānaṃ bahūnaṃ vassasatānaṃ bahūnaṃ vassasahassānaṃ accayena rañño maghadevassa sirasmiṃ palitāni jātāni. |
When many thousands of years had passed, the barber saw grey hairs growing on the king’s head. |
又过了几千年,理发师看到国王头顶长出了白发。 |
| Disvāna rājānaṃ maghadevaṃ etadavoca: |
He said to the king: |
他对国王说: |
| ‘pātubhūtā kho devassa devadūtā, dissanti sirasmiṃ palitāni jātānī’ti. |
‘The messengers of the gods have shown themselves to you. Grey hairs can be seen growing on your head.’ |
“天神已向您示现。您的头顶已长出白发。” |
| ‘Tena hi, samma kappaka, tāni palitāni sādhukaṃ saṇḍāsena uddharitvā mama añjalismiṃ patiṭṭhāpehī’ti. |
‘Well then, my dear barber, carefully pull them out with tweezers and place them in my cupped hands.’ |
“那么,亲爱的理发师,请用镊子小心地将它们拔下,放在我手中。” |
| ‘Evaṃ, devā’ti kho, ānanda, kappako rañño maghadevassa paṭissutvā tāni palitāni sādhukaṃ saṇḍāsena uddharitvā rañño maghadevassa añjalismiṃ patiṭṭhāpesi. |
‘Yes, Your Majesty,’ replied the barber, and he did as the king said. |
“是的,陛下。”理发师回答,并照国王所说做了。 |
| Atha kho, ānanda, rājā maghadevo kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ āmantāpetvā etadavoca: |
The king gave the barber a prize village, then summoned the crown prince and said: |
国王将一个奖赏的村庄赐予理发师,然后召见太子说: |
| ‘pātubhūtā kho me, tāta kumāra, devadūtā; |
‘Dear prince, the messengers of the gods have shown themselves to me. |
“亲爱的太子,天神的使者已向我示现。 |
| dissanti sirasmiṃ palitāni jātāni; |
Grey hairs can be seen growing on my head. |
我的头顶已长出白发。 |
| bhuttā kho pana me mānusakā kāmā; |
I have enjoyed human pleasures. |
我已享受了人间之乐。 |
| samayo dibbe kāme pariyesituṃ. |
Now it is time to seek heavenly pleasures. |
现在是寻求天上之乐的时候了。 |
| Ehi tvaṃ, tāta kumāra, imaṃ rajjaṃ paṭipajja. |
Come, dear prince, rule the realm. |
来吧,亲爱的太子,治理王国吧。 |
| Ahaṃ pana kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbajissāmi. |
I shall shave off my hair and beard, dress in ocher robes, and go forth from the lay life to homelessness. |
我将剃除须发,披上袈裟,从在家生活出家,过无家生活。 |
| Tena hi, tāta kumāra, yadā tvampi passeyyāsi sirasmiṃ palitāni jātāni, atha kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ sādhukaṃ rajje samanusāsitvā kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbajeyyāsi. |
For dear prince, you too will one day see grey hairs growing on your head. When this happens, after giving a prize village to the barber and carefully instructing the crown prince in kingship, you should shave off your hair and beard, dress in ocher robes, and go forth from the lay life to homelessness. |
因为亲爱的太子,你有一天也会看到自己头顶长出白发。当这种情况发生时,在将一个奖赏的村庄赐予理发师并仔细指导太子治国后,你应该剃除须发,披上袈裟,从在家生活出家,过无家生活。 |
| Yena me idaṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ anuppavatteyyāsi, mā kho me tvaṃ antimapuriso ahosi. |
Keep up this good practice that I have founded. Do not be my final man. |
保持我所创立的这种良好修行。不要成为我最后一人。 |
| Yasmiṃ kho, tāta kumāra, purisayuge vattamāne evarūpassa kalyāṇassa vattassa samucchedo hoti so tesaṃ antimapuriso hoti. |
Whatever generation is current when such good practice is broken, he is their final man. |
当这种良好修行被打破时,无论哪个世代,他都是他们的最后一人。 |
| Taṃ tāhaṃ, tāta kumāra, evaṃ vadāmi— |
Therefore I say to you: |
因此我对你说: |
| yena me idaṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ anuppavatteyyāsi, mā kho me tvaṃ antimapuriso ahosī’ti. |
“Keep up this good practice that I have founded. Do not be my final man.”’ |
“保持我所创立的这种良好修行。不要成为我最后一人。”’ |
| Atha kho, ānanda, rājā maghadevo kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ sādhukaṃ rajje samanusāsitvā imasmiṃyeva maghadevaambavane kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbaji. |
And so, after giving a prize village to the barber and carefully instructing the crown prince in kingship, King Makhādeva shaved off his hair and beard, dressed in ocher robes, and went forth from the lay life to homelessness here in this mango grove. |
于是,摩诃提婆王在将一个奖赏的村庄赐予理发师并仔细指导太子治国后,在这里的芒果林中剃除了须发,披上袈裟,从在家生活出家,过无家生活。 |
| So mettāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihāsi, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ mettāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihāsi. |
He meditated spreading a heart full of love to one direction, and to the second, and to the third, and to the fourth. In the same way above, below, across, everywhere, all around, he spread a heart full of love to the whole world—abundant, expansive, limitless, free of enmity and ill will. |
他以充满慈爱的心修习禅定,遍及一方,再及第二方,再及第三方,再及第四方。同样地,上方、下方、横向、遍及一切处、四面八方,他以充满慈爱的心遍及整个世界——广阔、广大、无边、无怨无恨。 |
| Karuṇāsahagatena cetasā … |
He meditated spreading a heart full of compassion … |
他以充满悲悯的心修习禅定…… |
| muditāsahagatena cetasā … |
rejoicing … |
喜悦…… |
| upekkhāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihāsi, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ upekkhāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihāsi. |
equanimity to one direction, and to the second, and to the third, and to the fourth. In the same way above, below, across, everywhere, all around, he spread a heart full of equanimity to the whole world—abundant, expansive, limitless, free of enmity and ill will. |
舍心,遍及一方,再及第二方,再及第三方,再及第四方。同样地,上方、下方、横向、遍及一切处、四面八方,他以充满舍心遍及整个世界——广阔、广大、无边、无怨无恨。 |
| Atha kho rañño, ānanda, maghadevassa putto bahūnaṃ vassānaṃ bahūnaṃ vassasatānaṃ bahūnaṃ vassasahassānaṃ accayena kappakaṃ āmantesi: |
Then, after many years, many hundred years, many thousand years had passed, King Makhādeva’s son addressed his barber: |
然后,过了许多年,许多百年,许多千年之后,摩诃提婆王的儿子对他的理发师说: |
| ‘yadā me, samma kappaka, passeyyāsi sirasmiṃ palitāni jātāni, atha kho āroceyyāsī’ti. |
‘My dear barber, when you see grey hairs growing on my head, please tell me.’ |
“亲爱的理发师,当你看到我头顶长出白发时,请告诉我。” |
| ‘Evaṃ, devā’ti kho, ānanda, kappako rañño maghadevassa puttassa paccassosi. |
And all unfolded as in the case of his father. |
一切都像他父亲那样展开。 |
| Addasā kho, ānanda, kappako bahūnaṃ vassānaṃ bahūnaṃ vassasatānaṃ bahūnaṃ vassasahassānaṃ accayena rañño maghadevassa puttassa sirasmiṃ palitāni jātāni. |
|
|
| Disvāna rañño maghadevassa puttaṃ etadavoca: |
|
|
| ‘pātubhūtā kho devassa devadūtā; |
|
|
| dissanti sirasmiṃ palitāni jātānī’ti. |
|
|
| ‘Tena hi, samma kappaka, tāni palitāni sādhukaṃ saṇḍāsena uddharitvā mama añjalismiṃ patiṭṭhāpehī’ti. |
|
|
| ‘Evaṃ, devā’ti kho, ānanda, kappako rañño maghadevassa puttassa paṭissutvā tāni palitāni sādhukaṃ saṇḍāsena uddharitvā rañño maghadevassa puttassa añjalismiṃ patiṭṭhāpesi. |
|
|
| Atha kho, ānanda, rañño maghadevassa putto kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ sādhukaṃ rajje samanusāsitvā imasmiṃyeva maghadevaambavane kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbaji. |
|
|
| So mettāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihāsi, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ mettāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihāsi. |
|
|
| Karuṇāsahagatena cetasā … |
|
|
| muditāsahagatena cetasā … |
|
|
| upekkhāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihāsi, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ upekkhāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihāsi. |
|
|
| Rañño kho panānanda, maghadevassa putto caturāsītivassasahassāni kumārakīḷitaṃ kīḷi, caturāsītivassasahassāni oparajjaṃ kāresi, caturāsītivassasahassāni rajjaṃ kāresi, caturāsītivassasahassāni imasmiṃyeva maghadevaambavane agārasmā anagāriyaṃ pabbajito brahmacariyamacari. |
|
|
| So cattāro brahmavihāre bhāvetvā kāyassa bhedā paraṃ maraṇā brahmalokūpago ahosi. |
And having developed the four Brahmā meditations, when his body broke up, after death, Makhādeva’s son was reborn in a good place, a Brahmā realm. |
他修习了这四种梵住禅定,当他身体瓦解,死后,摩诃提婆的儿子投生于善处,梵天界。 |
| Rañño kho panānanda, maghadevassa puttapaputtakā tassa paramparā caturāsītirājasahassāni imasmiṃyeva maghadevaambavane kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbajiṃsu. |
And a lineage of 84,000 kings, sons of sons of King Makhādeva, shaved off their hair and beard, dressed in ocher robes, and went forth from the lay life to homelessness here in this mango grove. |
摩诃提婆王之后有84,000代国王,都是摩诃提婆王的子孙,他们都在这片芒果林中剃除须发,披上袈裟,从在家生活出家,过无家生活。 |
| Te mettāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihariṃsu, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ mettāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihariṃsu. |
They meditated spreading a heart full of love … |
他们修习慈心禅…… |
| Karuṇāsahagatena cetasā … |
compassion … |
悲心…… |
| muditāsahagatena cetasā … |
rejoicing … |
喜心…… |
| upekkhāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihariṃsu, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ upekkhāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihariṃsu. |
equanimity to one direction, and to the second, and to the third, and to the fourth. In the same way above, below, across, everywhere, all around, they spread a heart full of equanimity to the whole world—abundant, expansive, limitless, free of enmity and ill will. |
舍心,遍及一方,再及第二方,再及第三方,再及第四方。同样地,上方、下方、横向、遍及一切处、四面八方,他们以充满舍心遍及整个世界——广阔、广大、无边、无怨无恨。 |
| Caturāsītivassasahassāni kumārakīḷitaṃ kīḷiṃsu, caturāsītivassasahassāni oparajjaṃ kāresuṃ, caturāsītivassasahassāni rajjaṃ kāresuṃ, caturāsītivassasahassāni imasmiṃyeva maghadevaambavane agārasmā anagāriyaṃ pabbajitā brahmacariyamacariṃsu. |
For 84,000 years they played games as a child, for 84,000 years they acted as viceroy, for 84,000 years they ruled the realm, and for 84,000 years they led the spiritual life after going forth here in this mango grove. |
他们童年玩耍了84,000年,担任摄政王84,000年,治理王国84,000年,并在这里的芒果林中出家修行84,000年。 |
| Te cattāro brahmavihāre bhāvetvā kāyassa bhedā paraṃ maraṇā brahmalokūpagā ahesuṃ. |
And having developed the four Brahmā meditations, when their bodies broke up, after death, they were reborn in a good place, a Brahmā realm. |
他们修习了这四种梵住禅定,当他们身体瓦解,死后,他们投生于善处,梵天界。 |
| Nimi tesaṃ rājā pacchimako ahosi dhammiko dhammarājā dhamme ṭhito mahārājā; |
Nimi was the last of those kings, a just and principled king, a great king who stood by his duty. |
那最后一位国王是尼弥,他是一位公正正直的国王,一位恪守职责的伟大国王。 |
| dhammaṃ carati brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca; |
He justly treated brahmins and householders, and people of town and country. |
他公正地对待婆罗门和居士,以及城乡居民。 |
| uposathañca upavasati cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassa. |
And he observed the sabbath on the fourteenth, fifteenth, and eighth of the fortnight. |
他遵守每半个月的十四日、十五日和八日布萨。 |
| Bhūtapubbaṃ, ānanda, devānaṃ tāvatiṃsānaṃ sudhammāyaṃ sabhāyaṃ sannisinnānaṃ sannipatitānaṃ ayamantarākathā udapādi: |
Once upon a time, Ānanda, while the gods of the Thirty-Three were sitting together in the Hall of Justice, this discussion came up among them: |
阿难,有一次,三十三天神在正法堂聚会时,他们之间发生了这样的讨论: |
| ‘lābhā vata, bho, videhānaṃ, suladdhaṃ vata, bho, videhānaṃ, |
‘The people of Videha are so fortunate, so very fortunate |
“毗提诃人真幸运,非常幸运, |
| yesaṃ nimi rājā dhammiko dhammarājā dhamme ṭhito mahārājā; |
to have Nimi as their king. He is a just and principled king, a great king who stands by his duty. |
能有尼弥作为他们的国王。他是一位公正正直的国王,一位恪守职责的伟大国王。 |
| dhammaṃ carati brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca; |
He justly treats brahmins and householders, and people of town and country. |
他公正地对待婆罗门和居士,以及城乡居民。 |
| uposathañca upavasati cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassā’ti. |
And he observes the sabbath on the fourteenth, fifteenth, and eighth of the fortnight.’ |
他遵守每半个月的十四日、十五日和八日布萨。” |
| Atha kho, ānanda, sakko devānamindo deve tāvatiṃse āmantesi: |
Then Sakka, lord of gods, addressed the gods of the Thirty-Three: |
然后,天主释迦对三十三天神说: |
| ‘iccheyyātha no tumhe, mārisā, nimiṃ rājānaṃ daṭṭhun’ti? |
‘Good sirs, would you like to see King Nimi?’ |
“诸位善友,你们想见尼弥王吗?” |
| ‘Icchāma mayaṃ, mārisa, nimiṃ rājānaṃ daṭṭhun’ti. |
‘We would.’ |
“我们想。” |
| Tena kho pana, ānanda, samayena nimi rājā tadahuposathe pannarase sīsaṃnhāto uposathiko uparipāsādavaragato nisinno hoti. |
Now at that time it was the fifteenth day sabbath, and King Nimi had bathed his head and was sitting upstairs in the stilt longhouse to observe the sabbath. |
当时正值十五日布萨,尼弥王已洗过头,正坐在高脚长屋楼上持守布萨。 |
| Atha kho, ānanda, sakko devānamindo—seyyathāpi nāma balavā puriso samiñjitaṃ vā bāhaṃ pasāreyya, pasāritaṃ vā bāhaṃ samiñjeyya; evameva—devesu tāvatiṃsesu antarahito nimissa rañño pamukhe pāturahosi. |
Then, as easily as a strong person would extend or contract their arm, Sakka vanished from the Thirty-Three gods and reappeared in front of King Nimi. |
然后,就像一个强壮的人伸缩手臂一样容易,释迦从三十三天神中消失,出现在尼弥王面前。 |
| Atha kho, ānanda, sakko devānamindo nimiṃ rājānaṃ etadavoca: |
Then he said to the king: |
然后他对国王说: |
| ‘lābhā te, mahārāja, suladdhaṃ te, mahārāja. |
‘You’re fortunate, great king, so very fortunate. |
“大王,你真幸运,非常幸运。 |
| Devā, mahārāja, tāvatiṃsā sudhammāyaṃ sabhāyaṃ kittayamānarūpā sannisinnā: |
The gods of the Thirty-Three were sitting together in the Hall of Justice, where they spoke very highly of you. |
三十三天神在正法堂聚会时,对你赞不绝口。 |
| “lābhā vata, bho, videhānaṃ, suladdhaṃ vata, bho, videhānaṃ, |
|
|
| yesaṃ nimi rājā dhammiko dhammarājā dhamme ṭhito mahārājā; |
|
|
| dhammaṃ carati brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca; |
|
|
| uposathañca upavasati cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassā”ti. |
|
|
| Devā te, mahārāja, tāvatiṃsā dassanakāmā. |
They would like to see you. |
他们想见你。 |
| Tassa te ahaṃ, mahārāja, sahassayuttaṃ ājaññarathaṃ pahiṇissāmi; |
I shall send a chariot harnessed with a thousand thoroughbreds for you, great king. |
大王,我将为你派去一辆由千匹纯种马驾驭的战车。 |
| abhiruheyyāsi, mahārāja, dibbaṃ yānaṃ avikampamāno’ti. |
Mount the heavenly chariot, great king! Do not waver.’ |
大王,登上天车吧!不要犹豫。” |
| Adhivāsesi kho, ānanda, nimi rājā tuṇhībhāvena. |
King Nimi consented in silence. |
尼弥王默然允诺。 |
| Atha kho, ānanda, sakko devānamindo nimissa rañño adhivāsanaṃ viditvā—seyyathāpi nāma balavā puriso samiñjitaṃ vā bāhaṃ pasāreyya, pasāritaṃ vā bāhaṃ samiñjeyya; evameva—nimissa rañño pamukhe antarahito devesu tāvatiṃsesu pāturahosi. |
Then, knowing that the king had accepted, as easily as a strong person would extend or contract their arm, Sakka vanished from King Nimi and reappeared among the Thirty-Three gods. |
然后,释迦知道国王已接受,就像一个强壮的人伸缩手臂一样容易,他从尼弥王面前消失,重新出现在三十三天神中。 |
| Atha kho, ānanda, sakko devānamindo mātaliṃ saṅgāhakaṃ āmantesi: |
Then Sakka, lord of gods, addressed his charioteer Mātali: |
然后天主释迦对他的御者马塔利说: |
| ‘ehi tvaṃ, samma mātali, sahassayuttaṃ ājaññarathaṃ yojetvā nimiṃ rājānaṃ upasaṅkamitvā evaṃ vadehi— |
‘Come, dear Mātali, harness the chariot with a thousand thoroughbreds. Then go to King Nimi and say: |
“来,亲爱的马塔利,用千匹纯种马驾驭战车。然后去见尼弥王,对他说: |
| ayaṃ te, mahārāja, sahassayutto ājaññaratho sakkena devānamindena pesito; |
“Great king, this chariot has been sent for you by Sakka, lord of gods. |
“大王,这辆战车是天主释迦派给您的。 |
| abhiruheyyāsi, mahārāja, dibbaṃ yānaṃ avikampamāno’ti. |
Mount the heavenly chariot, great king! Do not waver.”’ |
大王,登上天车吧!不要犹豫。” |
| ‘Evaṃ, bhaddantavā’ti kho, ānanda, mātali saṅgāhako sakkassa devānamindassa paṭissutvā sahassayuttaṃ ājaññarathaṃ yojetvā nimiṃ rājānaṃ upasaṅkamitvā etadavoca: |
‘Yes, lord,’ replied Mātali. He did as Sakka asked, and said to the king: |
“遵命,世尊。”马塔利回答。他照释迦所说做了,然后对国王说: |
| ‘ayaṃ te, mahārāja, sahassayutto ājaññaratho sakkena devānamindena pesito; |
‘Great king, this chariot has been sent for you by Sakka, lord of gods. |
“大王,这辆战车是天主释迦派给您的。 |
| abhiruha, mahārāja, dibbaṃ yānaṃ avikampamāno. |
Mount the heavenly chariot, great king! Do not waver. |
大王,登上天车吧!不要犹豫。 |
| Api ca, mahārāja, katamena taṃ nemi, yena vā pāpakammā pāpakānaṃ kammānaṃ vipākaṃ paṭisaṃvedenti, yena vā kalyāṇakammā kalyāṇakammānaṃ vipākaṃ paṭisaṃvedentī’ti? |
But which way should we go—the way of those who experience the result of bad deeds, or the way of those who experience the result of good deeds?’ |
但是我们该走哪条路——那些感受恶业果报者的路,还是那些感受善业果报者的路?” |
| ‘Ubhayeneva maṃ, mātali, nehī’ti. |
‘Take me both ways, Mātali.’ |
“带我两条路都走走吧,马塔利。” |
| Sampavesesi kho, ānanda, mātali, saṅgāhako nimiṃ rājānaṃ sudhammaṃ sabhaṃ. |
Mātali brought King Nimi to the Hall of Justice. |
马塔利带着尼弥王来到了正法堂。 |
| Addasā kho, ānanda, sakko devānamindo nimiṃ rājānaṃ dūratova āgacchantaṃ. |
Sakka saw King Nimi coming off in the distance, |
释迦远远地看到尼弥王走来, |
| Disvāna nimiṃ rājānaṃ etadavoca: |
and said to him: |
他对他说: |
| ‘ehi kho, mahārāja. |
‘Come, great king! |
“来吧,大王! |
| Svāgataṃ, mahārāja. |
Welcome, great king! |
欢迎您,大王! |
| Devā te dassanakāmā, mahārāja, tāvatiṃsā sudhammāyaṃ sabhāyaṃ kittayamānarūpā sannisinnā: |
The gods of the Thirty-Three who wanted to see you were sitting together in the Hall of Justice, where they spoke very highly of you. |
那些想见您的三十三天神在正法堂聚会时,对您赞不绝口。 |
| “lābhā vata, bho, videhānaṃ, suladdhaṃ vata, bho, videhānaṃ, |
|
|
| yesaṃ nimi rājā dhammiko dhammarājā dhamme ṭhito mahārājā; |
|
|
| dhammaṃ carati brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca; |
|
|
| uposathañca upavasati cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassā”ti. |
|
|
| Devā te, mahārāja, tāvatiṃsā dassanakāmā. |
The gods of the Thirty-Three would like to see you. |
三十三天神想见您。 |
| Abhirama, mahārāja, devesu devānubhāvenā’ti. |
Enjoy divine glory among the gods!’ |
请您在天神中享受神圣的荣耀吧!” |
| ‘Alaṃ, mārisa, tattheva maṃ mithilaṃ paṭinetu. |
‘Enough, good sir. Send me back to Mithila right away. |
“够了,善友。立刻把我送回弥提拉吧。 |
| Tathāhaṃ dhammaṃ carissāmi brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca; |
That way I shall justly treat brahmins and householders, and people of town and country. |
那样我就可以公正地对待婆罗门和居士,以及城乡居民。 |
| uposathañca upavasāmi cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassā’ti. |
And I shall observe the sabbath on the fourteenth, fifteenth, and eighth of the fortnight.’ |
我将遵守每半个月的十四日、十五日和八日布萨。” |
| Atha kho, ānanda, sakko devānamindo mātaliṃ saṅgāhakaṃ āmantesi: |
Then Sakka, lord of gods, addressed his charioteer Mātali: |
然后天主释迦对他的御者马塔利说: |
| ‘ehi tvaṃ, samma mātali, sahassayuttaṃ ājaññarathaṃ yojetvā nimiṃ rājānaṃ tattheva mithilaṃ paṭinehī’ti. |
‘Come, dear Mātali, harness the chariot with a thousand thoroughbreds and send King Nimi back to Mithila right away.’ |
“来,亲爱的马塔利,用千匹纯种马驾驭战车,立刻把尼弥王送回弥提拉。” |
| ‘Evaṃ, bhaddantavā’ti kho, ānanda, mātali saṅgāhako sakkassa devānamindassa paṭissutvā sahassayuttaṃ ājaññarathaṃ yojetvā nimiṃ rājānaṃ tattheva mithilaṃ paṭinesi. |
‘Yes, lord,’ replied Mātali, and did as Sakka asked. |
“遵命,世尊。”马塔利回答,并照释迦所说做了。 |
| Tatra sudaṃ, ānanda, nimi rājā dhammaṃ carati brāhmaṇagahapatikesu negamesu ceva jānapadesu ca, uposathañca upavasati cātuddasiṃ pañcadasiṃ aṭṭhamiñca pakkhassāti. |
And there King Nimi justly treated his people, and observed the sabbath. |
在那里,尼弥王公正地对待他的人民,并遵守布萨。 |
| Atha kho, ānanda, nimi rājā bahūnaṃ vassānaṃ bahūnaṃ vassasatānaṃ bahūnaṃ vassasahassānaṃ accayena kappakaṃ āmantesi: |
Then, after many years, many hundred years, many thousand years had passed, King Nimi addressed his barber: |
然后,过了许多年,许多百年,许多千年之后,尼弥王对他的理发师说: |
| ‘yadā me, samma kappaka, passeyyāsi sirasmiṃ palitāni jātāni, atha me āroceyyāsī’ti. |
‘My dear barber, when you see grey hairs growing on my head, please tell me.’ |
“亲爱的理发师,当你看到我头顶长出白发时,请告诉我。” |
| ‘Evaṃ, devā’ti kho, ānanda, kappako nimissa rañño paccassosi. |
And all unfolded as before. |
一切都像以前一样展开。 |
| Addasā kho, ānanda, kappako bahūnaṃ vassānaṃ bahūnaṃ vassasatānaṃ bahūnaṃ vassasahassānaṃ accayena nimissa rañño sirasmiṃ palitāni jātāni. |
|
|
| Disvāna nimiṃ rājānaṃ etadavoca: |
|
|
| ‘pātubhūtā kho devassa devadūtā; |
|
|
| dissanti sirasmiṃ palitāni jātānī’ti. |
|
|
| ‘Tena hi, samma kappaka, tāni palitāni sādhukaṃ saṇḍāsena uddharitvā mama añjalismiṃ patiṭṭhāpehī’ti. |
|
|
| ‘Evaṃ, devā’ti kho, ānanda, kappako nimissa rañño paṭissutvā tāni palitāni sādhukaṃ saṇḍāsena uddharitvā nimissa rañño añjalismiṃ patiṭṭhāpesi. |
|
|
| Atha kho, ānanda, nimi rājā kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ āmantāpetvā etadavoca: |
|
|
| ‘pātubhūtā kho me, tāta kumāra, devadūtā; |
|
|
| dissanti sirasmiṃ palitāni jātāni; |
|
|
| bhuttā kho pana me mānusakā kāmā; |
|
|
| samayo dibbe kāme pariyesituṃ. |
|
|
| Ehi tvaṃ, tāta kumāra, imaṃ rajjaṃ paṭipajja. |
|
|
| Ahaṃ pana kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbajissāmi. |
|
|
| Tena hi, tāta kumāra, yadā tvampi passeyyāsi sirasmiṃ palitāni jātāni, atha kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ sādhukaṃ rajje samanusāsitvā kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbajeyyāsi. |
|
|
| Yena me idaṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ anuppavatteyyāsi, mā kho me tvaṃ antimapuriso ahosi. |
|
|
| Yasmiṃ kho, tāta kumāra, purisayuge vattamāne evarūpassa kalyāṇassa vattassa samucchedo hoti so tesaṃ antimapuriso hoti. |
|
|
| Taṃ tāhaṃ, tāta kumāra, evaṃ vadāmi: |
|
|
| “yena me idaṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ anuppavatteyyāsi, mā kho me tvaṃ antimapuriso ahosī”’ti. |
|
|
| Atha kho, ānanda, nimi rājā kappakassa gāmavaraṃ datvā jeṭṭhaputtaṃ kumāraṃ sādhukaṃ rajje samanusāsitvā imasmiṃyeva maghadevaambavane kesamassuṃ ohāretvā kāsāyāni vatthāni acchādetvā agārasmā anagāriyaṃ pabbaji. |
|
|
| So mettāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihāsi, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ mettāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihāsi. |
|
|
| Karuṇāsahagatena cetasā … |
|
|
| muditāsahagatena cetasā … |
|
|
| upekkhāsahagatena cetasā ekaṃ disaṃ pharitvā vihāsi, tathā dutiyaṃ, tathā tatiyaṃ, tathā catutthaṃ; iti uddhamadho tiriyaṃ sabbadhi sabbattatāya sabbāvantaṃ lokaṃ upekkhāsahagatena cetasā vipulena mahaggatena appamāṇena averena abyābajjhena pharitvā vihāsi. |
|
|
| Nimi kho panānanda, rājā caturāsītivassasahassāni kumārakīḷitaṃ kīḷi, caturāsītivassasahassāni oparajjaṃ kāresi, caturāsītivassasahassāni rajjaṃ kāresi, caturāsītivassasahassāni imasmiṃyeva maghadevaambavane agārasmā anagāriyaṃ pabbajito brahmacariyamacari. |
|
|
| So cattāro brahmavihāre bhāvetvā kāyassa bhedā paraṃ maraṇā brahmalokūpago ahosi. |
And having developed the four Brahmā meditations, when his body broke up, after death, King Nimi was reborn in a good place, a Brahmā realm. |
他修习了这四种梵住禅定,当他身体瓦解,死后,尼弥王投生于善处,梵天界。 |
| Nimissa kho panānanda, rañño kaḷārajanako nāma putto ahosi. |
But King Nimi had a son named Kaḷārajanaka. |
但尼弥王有一个儿子名叫卡拉拉迦那卡。 |
| Na so agārasmā anagāriyaṃ pabbaji. |
He didn’t go forth from the lay life to homelessness. |
他没有从在家生活出家,过无家生活。 |
| So taṃ kalyāṇaṃ vattaṃ samucchindi. |
He broke that good practice. |
他打破了那种良好修行。 |
| So tesaṃ antimapuriso ahosi. |
He was their final man. |
他是他们的最后一人。 |
| Siyā kho pana te, ānanda, evamassa: |
Ānanda, you might think: |
阿难,你可能会想: |
| ‘añño nūna tena samayena rājā maghadevo ahosi, yena taṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitan’ti. |
‘Surely King Makhādeva, by whom that good practice was founded, must have been someone else at that time?’ |
“那位创立了那种良好修行的摩诃提婆王,当时一定是别人吧?” |
| Na kho panetaṃ, ānanda, evaṃ daṭṭhabbaṃ. |
But you should not see it like this. |
但你不应该这样看。 |
| Ahaṃ tena samayena rājā maghadevo ahosiṃ. |
I myself was King Makhādeva at that time. |
那时我就是摩诃提婆王。 |
| Ahaṃ taṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihiniṃ, mayā taṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ; |
I was the one who founded that good practice, |
我就是创立那种良好修行的人, |
| pacchimā janatā anuppavattesi. |
which was kept up by those who came after. |
这种修行被后人继承。 |
| Taṃ kho panānanda, kalyāṇaṃ vattaṃ na nibbidāya na virāgāya na nirodhāya na upasamāya na abhiññāya na sambodhāya na nibbānāya saṃvattati, yāvadeva brahmalokūpapattiyā. |
But that good practice doesn’t lead to disenchantment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and nirvana. It only leads as far as rebirth in the Brahmā realm. |
但那种良好修行并不能导致厌离、离欲、止息、寂静、洞察、觉醒和涅槃。它只能导致投生梵天界。 |
| Idaṃ kho panānanda, etarahi mayā kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṃvattati. |
But now I have founded a good practice that does lead to disenchantment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and nirvana. |
但现在我创立了一种良好修行,它能导致厌离、离欲、止息、寂静、洞察、觉醒和涅槃。 |
| Katamañcānanda, etarahi mayā kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṃvattati? |
And what is that good practice? |
那是什么良好修行呢? |
| Ayameva ariyo aṭṭhaṅgiko maggo, seyyathidaṃ— |
It is simply this noble eightfold path, that is: |
它就是这八圣道分,即: |
| sammādiṭṭhi, sammāsaṅkappo, sammāvācā, sammākammanto, sammāājīvo, sammāvāyāmo, sammāsati, sammāsamādhi. |
right view, right thought, right speech, right action, right livelihood, right effort, right remembering, and right undistractible-lucidity. |
正见、正思惟、正语、正业、正命、正精进、正念和正定。 |
| Idaṃ kho, ānanda, etarahi mayā kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ ekantanibbidāya virāgāya nirodhāya upasamāya abhiññāya sambodhāya nibbānāya saṃvattati. |
This is the good practice I have now founded that leads to disenchantment, dispassion, cessation, peace, insight, awakening, and nirvana. |
这就是我现在创立的良好修行,它能导致厌离、离欲、止息、寂静、洞察、觉醒和涅槃。 |
| Taṃ vo ahaṃ, ānanda, evaṃ vadāmi: |
Ānanda, I say to you: |
阿难,我对你说: |
| ‘yena me idaṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ anuppavatteyyātha, mā kho me tumhe antimapurisā ahuvattha’. |
‘You all should keep up this good practice that I have founded. Do not be my final men.’ |
“你们都应该保持我所创立的这种良好修行。不要成为我最后的人。” |
| Yasmiṃ kho, ānanda, purisayuge vattamāne evarūpassa kalyāṇassa vattassa samucchedo hoti so tesaṃ antimapuriso hoti. |
Whatever generation is current when such good practice is broken, he is their final man. |
当这种良好修行被打破时,无论哪个世代,他都是他们的最后一人。 |
| Taṃ vo ahaṃ, ānanda, evaṃ vadāmi: |
Ānanda, I say to you: |
阿难,我对你说: |
| ‘yena me idaṃ kalyāṇaṃ vattaṃ nihitaṃ anuppavatteyyātha, mā kho me tumhe antimapurisā ahuvatthā’”ti. |
‘You all should keep up this good practice that I have founded. Do not be my final men.’” |
“你们都应该保持我所创立的这种良好修行。不要成为我最后的人。” |